torsdag 28 april 2011
NJUTA AV LIVET
Våren...denna härliga årstid! Det är nu vi nordbor pånyttföds. Vi kämpar och skyndar för att hinna så mycket som möjligt under denna ljuva tid. Bönderna kör sina traktorer dygnet runt för att plöja, harva och så. När det är klart är det dags för hö eller ensilage...ja bönder har fullt upp under sommaren!
Husägare krattar sina gårdar, ansar häckar och rabatter. De står på vedbacken timme ut och timme in. Längre fram så ska kåken målas om, eller en ny altan byggas. Det planteras blommor, rensas ogräs, och gräsmattor klipps!
Men, om man inte är bonde, och inte är husägare, vad ska man då göra????
Du har det så bra, säger många till mig. Du kan bara sitta och njuta av sommaren, inga måsten. Fattar ni så jäkla tråkigt det blir? Man går ut och sätter sig, och så sitter man där...
När sedan hösten kommer, och man träffar bekanta igen, så kommer frågan: -Vad har du gjort i sommar?
-Absolut ingenting! Legat och petat navelludd och druckit Sangria, du då?
Det brukar bli väldigt tyst när man svarar så, och sedan ett; -Jaha...
Varför? Jo, därför att folk förväntar sig att man ska svara, att man har byggt ut sommarstugan med 200 kvm, eller har målat om hela huset, för det var ju verkligen dags. Och helst ska man ju ha varit på någon super rolig, super härlig och super dyr jävla semester också. Helst till utlandet, men det är ju ganska ok om man har varit till Kålmården, Liseberg och Skara sommarland, samma sommar alltså! Kan man även klämma in Skansen, Gröna Lund och Leksand sommarland så har man ju varit riktigt duktig! (detta förutsätter att du har barn i lämplig ålder, annars är det mer kulturella och natur upplevelser som gäller.)
Man ska även ha hunnit kuskat runt halva landet för att besöka familj och vänner, allt detta på fyra semesterveckor!
Nej, jag känner mig nog rätt nöjd ändå. Ska ligga i min baden-baden, sippa lite Sangria och titta på grannarna när de håller på att slita ihjäl sig med allt de ska hinna. Jag hinner i alla fall njuta av livet och sommaren...
Mors, hej!
tisdag 19 april 2011
SOL, VÄRME & NYFIKNA GRANNAR
Tjolahopp tjolahej! Årets första myggbett har jag fått! Jäklar vad det kliar, en stor knöl har det blivit. Röd och varm, och kliar!!! Första myggorna måste ju vara extra "giftiga", åtminstone är dom stora. Ca 2 cm!
Bläää, det är det här man totalt har glömt.
Ja, ja. Jag njuter i alla fall av solen och värmen. Så härligt. Och vi behöver det här nu, fylla på kroppen med D-vitamin, så ut i solen!!!
Trots att vi bor i lägenhet, utan balkong, så ska Nelly och jag plantera lite. I år blir det gräslök, persilja och oregano. Allt går ju att ha inomhus i värsta fall, men vi har faktiskt en stor gård till förfogande, och två pallkragar har jag också. Så det blir nog sådd både inne och ute, gardera sig liksom.
Förra sommaren satte vi sockerärtor, dom blev stora och många "skidor" blev det, men torra och tråkiga. Skulle tro att de stod i för mycket sol.
Ja vi bor väl ganska bra, trots lägenhet. Som sagt, en stor gård. Nelly har möjlighet att ha en studsmatta, och vi har en utegrupp, där vi solar, fikar och grillar. Eller ja, det är väl för mycket att säga att vi har en hel utegrupp. Just nu består det av ett bord och två udda gamla plast stolar. Men, i år ska vi köpa något nytt.
Det som är tråkigt med vårt boende är ju att vi inte är ensamma i huset, eller på gården. Man får räkna med att en nyfiken granne helt plötsligt dyker upp när man ligger där och solar. Inte sååå kul!
Eller att hyresvärden får för sig att kapa ner den insynsskyddande syrénhäcken...sååå irriterande.
Inte har vi tillgång till gräsklipparen heller, nää, det ska hyresvärden sköta! Så har vi tur blir det klippt 1 gång varannan vecka, å då har vi tur! Så man får hoppas på en torr, regnfri sommar.
Jag trivs superbra i lägenheten, men sommartid önskar jag verkligen att jag hade något eget. Tänk att få pula i sin egen trädgård, anlägga rabatter, sätta buskar, ansa träd...suck...
Därför kan jag bli lite frustrerad när jag ser dom som har egna hus och egna trädgårdar, men gör ingenting!
Visst, alla har inte intresset, det förstår jag. Men det kliar i mina fingrar...
Nej, mina vänner, nu ska jag gå ut och sätta mig i solen en stund. Lite kyligt i luften, men kanske är det skönt mot väggen. Ha det gott, och ni som har trädgård, ut och pula! :)
" Jag har med tiden lärt mig, att min inre trädgård står jag själv ansvarig inför. Det jag en gång har sått, det får jag också skörda."
Hörs, hej!
Bläää, det är det här man totalt har glömt.
Ja, ja. Jag njuter i alla fall av solen och värmen. Så härligt. Och vi behöver det här nu, fylla på kroppen med D-vitamin, så ut i solen!!!
Trots att vi bor i lägenhet, utan balkong, så ska Nelly och jag plantera lite. I år blir det gräslök, persilja och oregano. Allt går ju att ha inomhus i värsta fall, men vi har faktiskt en stor gård till förfogande, och två pallkragar har jag också. Så det blir nog sådd både inne och ute, gardera sig liksom.
Förra sommaren satte vi sockerärtor, dom blev stora och många "skidor" blev det, men torra och tråkiga. Skulle tro att de stod i för mycket sol.
Ja vi bor väl ganska bra, trots lägenhet. Som sagt, en stor gård. Nelly har möjlighet att ha en studsmatta, och vi har en utegrupp, där vi solar, fikar och grillar. Eller ja, det är väl för mycket att säga att vi har en hel utegrupp. Just nu består det av ett bord och två udda gamla plast stolar. Men, i år ska vi köpa något nytt.
Det som är tråkigt med vårt boende är ju att vi inte är ensamma i huset, eller på gården. Man får räkna med att en nyfiken granne helt plötsligt dyker upp när man ligger där och solar. Inte sååå kul!
Eller att hyresvärden får för sig att kapa ner den insynsskyddande syrénhäcken...sååå irriterande.
Inte har vi tillgång till gräsklipparen heller, nää, det ska hyresvärden sköta! Så har vi tur blir det klippt 1 gång varannan vecka, å då har vi tur! Så man får hoppas på en torr, regnfri sommar.
Jag trivs superbra i lägenheten, men sommartid önskar jag verkligen att jag hade något eget. Tänk att få pula i sin egen trädgård, anlägga rabatter, sätta buskar, ansa träd...suck...
Därför kan jag bli lite frustrerad när jag ser dom som har egna hus och egna trädgårdar, men gör ingenting!
Visst, alla har inte intresset, det förstår jag. Men det kliar i mina fingrar...
Njae, kanske inte så våldsamt, men lite lagom skulle vara härligt. Min svärmor har en stor härlig gård, med berg i dagen. Hon planterar och arrangerar hela somrarna...där är det lite varning dock. Hon har börjat fälla in sådana trädgårdspynt, som jag har total allergi emot. Okej, vissa, och bara några. Men det börjar bli lite väl mycket hos henne nu.
Om man har en damm, skulle denna va cool! |
Ha ha, skulle jag kunna tänka mig att ha i min trädgård!!! |
" Jag har med tiden lärt mig, att min inre trädgård står jag själv ansvarig inför. Det jag en gång har sått, det får jag också skörda."
Hörs, hej!
onsdag 13 april 2011
TRÖGT
Usch, trög dag idag...riktigt trög.... Kanske beror det på det grådaskiga vädret? Eller tidiga mornar? Eller att jag har sovit skit dåligt inatt? Kanske för att kaffet är slut? Eller en combo av alltihop?
Trögt är det i alla fall.
Innan trögheten satte in ordentligt hann jag i alla fall diska, det känns ju bra. Men golven skulle verkligen behöva tas, blir ju så den här årstiden, med hundar... Å andra sidan var det väl skit samma, för hur man än dammsuger och torkar golv, så är det en fin hinna med sand ändå...golven har liksom en sträv yta, hur man än bär sig åt.
Tog en liten promenad med vovven, kanske skulle jag bli lite piggare...näää. Gäspade hela tiden och nu känns det som om jag skulle kunna somna bara jag blundade. Kanske man skulle lägga benen i vädret en stund? Måste börja med middagen snart, sedan väntar 5 timmars städ....hur jag nu ska orka det???
Nej, det var ingen större vits att sätta sig med bloggen idag. Ungefär lika resultat givande som att sätta ett korsstygnsbroderi i mina händer.
Trögt är det i alla fall.
Innan trögheten satte in ordentligt hann jag i alla fall diska, det känns ju bra. Men golven skulle verkligen behöva tas, blir ju så den här årstiden, med hundar... Å andra sidan var det väl skit samma, för hur man än dammsuger och torkar golv, så är det en fin hinna med sand ändå...golven har liksom en sträv yta, hur man än bär sig åt.
Tog en liten promenad med vovven, kanske skulle jag bli lite piggare...näää. Gäspade hela tiden och nu känns det som om jag skulle kunna somna bara jag blundade. Kanske man skulle lägga benen i vädret en stund? Måste börja med middagen snart, sedan väntar 5 timmars städ....hur jag nu ska orka det???
Nej, det var ingen större vits att sätta sig med bloggen idag. Ungefär lika resultat givande som att sätta ett korsstygnsbroderi i mina händer.
Vi hörs, hej!
Ps: Hade en del roliga bilder som skulle in här, men det fungerar inte. Passar ju perfekt! Ett tråkigt blogginlägg, blev ännu tråkigare.......
måndag 11 april 2011
BANAN KOPPEL
Jag har efter mycket funderande fått lov att erkänna, att jag är skitkass på hunduppfostran! Eller dressyr, eller vad det heter. Det är absolut inget fel på hundarna, dom är jättetrevliga, sociala och mycket glada, mycket, mycket glada!
När folk kommer och hälsar på hos oss får dom vara beredd på en stor, blöt labbe puss i ansiktet. Och är det så att du inte böjer dig ner för att få den där pussen, så ser labben till att ta en i alla fall! Det betyder alltså två stora tassar i magen med 40 kilos tyngd! Det kan ta andan ur den mest vana hundmänniskan.
När du sedan sitter och dricker ditt kaffe, kan det helt plötsligt komma en stor labbenos och putta under din arm. Det gör han ju inte för att du ska få kaffet i ditt knä, utan helt enkelt för att han vill att du ska gosa med honom! Sedan står det en liten vovve på andra sidan och hoppas jämfota, för han vill komma upp i ditt knä.
Lite små cirkus är det alltså att göra ett besök hos oss.
Allt detta bekommer mig inte såå mycket. Jag tycker om att ha lillen i knät, jag älskar när labben står med sina framtassar i mitt knä, och vill att jag ska "öron-gnussa" honom. Eftersom vi mestadels är bara vi, så får faktiskt dom som kommer och besöker oss, acceptera att våra hundar är som dom är.
Det som är jobbigt är den andra biten av hund "uppfostran". Den som jag vill ska fungera, men som inte gör det. Att kunna vara ute och gå med labben med "banan" koppel. Banankoppel betyder helt enkelt, när kopplet hänger i en banan-böj, mellan mig och hunden!
Vid några få, underbara tillfällen har jag fått uppleva banankoppel!
Att dessutom kunna gå ut och gå med båda hundarna, samtidigt, vore ju helt underbart. Men, för tillfället koncentrerar jag mig på min egen hund.
Efter att ha kollat runt på youtube hittade jag en del super inspirerande klipp. Så nu har jag rotat fram klickern ur gömmorna. Klart man har en sån! Men jag har aldrig använt den!!! Första testet idag...vad ska man säga? Det fungerar! Med tanke på att det var första gången med klicker, plus övningar så fattade labben snabbt vad jag ville. Jag är lite smått chockad fortfarande. Har faktiskt testat alla möjliga metoder för att få honom att inte dra, men det har inte funkat!
Har ju insett att det krävs en del av mig också för att få honom att inte dra. Men, efter att ha testat alla möjliga metoder, råd och tips, och inget har fungerat så tröttnar man ju. Idag gjorde vi dock framsteg, så nu är jag taggad att fortsätta. För er som också behöver en spark i röven, eller helt enkelt inspiration, kolla in klippen...
När folk kommer och hälsar på hos oss får dom vara beredd på en stor, blöt labbe puss i ansiktet. Och är det så att du inte böjer dig ner för att få den där pussen, så ser labben till att ta en i alla fall! Det betyder alltså två stora tassar i magen med 40 kilos tyngd! Det kan ta andan ur den mest vana hundmänniskan.
När du sedan sitter och dricker ditt kaffe, kan det helt plötsligt komma en stor labbenos och putta under din arm. Det gör han ju inte för att du ska få kaffet i ditt knä, utan helt enkelt för att han vill att du ska gosa med honom! Sedan står det en liten vovve på andra sidan och hoppas jämfota, för han vill komma upp i ditt knä.
Lite små cirkus är det alltså att göra ett besök hos oss.
Allt detta bekommer mig inte såå mycket. Jag tycker om att ha lillen i knät, jag älskar när labben står med sina framtassar i mitt knä, och vill att jag ska "öron-gnussa" honom. Eftersom vi mestadels är bara vi, så får faktiskt dom som kommer och besöker oss, acceptera att våra hundar är som dom är.
Det som är jobbigt är den andra biten av hund "uppfostran". Den som jag vill ska fungera, men som inte gör det. Att kunna vara ute och gå med labben med "banan" koppel. Banankoppel betyder helt enkelt, när kopplet hänger i en banan-böj, mellan mig och hunden!
Vid några få, underbara tillfällen har jag fått uppleva banankoppel!
Att dessutom kunna gå ut och gå med båda hundarna, samtidigt, vore ju helt underbart. Men, för tillfället koncentrerar jag mig på min egen hund.
Efter att ha kollat runt på youtube hittade jag en del super inspirerande klipp. Så nu har jag rotat fram klickern ur gömmorna. Klart man har en sån! Men jag har aldrig använt den!!! Första testet idag...vad ska man säga? Det fungerar! Med tanke på att det var första gången med klicker, plus övningar så fattade labben snabbt vad jag ville. Jag är lite smått chockad fortfarande. Har faktiskt testat alla möjliga metoder för att få honom att inte dra, men det har inte funkat!
Har ju insett att det krävs en del av mig också för att få honom att inte dra. Men, efter att ha testat alla möjliga metoder, råd och tips, och inget har fungerat så tröttnar man ju. Idag gjorde vi dock framsteg, så nu är jag taggad att fortsätta. För er som också behöver en spark i röven, eller helt enkelt inspiration, kolla in klippen...
måndag 4 april 2011
DAGS ATT FLYTTA
Måndag. Jag är ensam hemma för första gången på två veckor! Underbar känsla, bara jag och vovven.
Jäntan är äntligen frisk, efter två veckor med hosta och feber. Himla envisa förkylningar som går just.
När jag nu är själv hemma ska jag passa på att städa. Fattar inte hur det kan bli så här??? Jag förundras varje dag hur en familj på fyra personer kan stöka ner så otroligt. Det är ju ett evigt plockande!
Sanningen har väl kommit smygande den sista tiden...vi har alldeles för mycket grejor. Så är det bara.
Att vi dessutom är värdelösa på att kasta saker gör ju inte saken bättre.
Emellanåt får jag något ryck, och rafsar ihop en säck eller två, som vi åker med till sopstationen. Men trots dessa insatser så är det lika mycket grejor i alla fall!!! Hur?
I skåpar kan jag hitta Elloskataloger från 2007...varför? Men det som inte syns, finns inte. Alltså måste jag börja med att tömma alla skåpar, och rensa, rensa, rensa.
Mina barn är riktiga slarvers, tyvärr måste jag ta på mig skulden för det. Självklart är det ju brist på uppfostran, men jag försöker...Men något måste jag göra fel, för det verkar inte gå in att man ska torka av bänken efter att man tagit frukost. Att glas och dylikt inte ska stå kvar på rumsbordet. Att handdukarna ska hängas upp på badrummet efter dusch. Tomma mjölkpaket ska ner i sophinken, inte stå kvar på bänken.
Allt detta plockande som jag måste hänge mig åt varje dag, tar en evinnerlig tid vilket medför att skåprensningarna aldrig blir av.
Tidigare i mitt liv har jag inte upplevt detta fenomen, med för mycket saker. Jag har aldrig bott så länge på något ställe. Det är första gången i mitt "vuxna" liv som jag har bott på ett och samma ställe i drygt 7 år, vilket innebär att jag/vi har haft tid att samla på oss. I samband med en flytt, så måste man rensa och kasta onödiga saker. Hmm...det är alltså det vi behöver göra, flytta!
Vi hörs, hej!
Jäntan är äntligen frisk, efter två veckor med hosta och feber. Himla envisa förkylningar som går just.
När jag nu är själv hemma ska jag passa på att städa. Fattar inte hur det kan bli så här??? Jag förundras varje dag hur en familj på fyra personer kan stöka ner så otroligt. Det är ju ett evigt plockande!
Sanningen har väl kommit smygande den sista tiden...vi har alldeles för mycket grejor. Så är det bara.
Att vi dessutom är värdelösa på att kasta saker gör ju inte saken bättre.
Emellanåt får jag något ryck, och rafsar ihop en säck eller två, som vi åker med till sopstationen. Men trots dessa insatser så är det lika mycket grejor i alla fall!!! Hur?
I skåpar kan jag hitta Elloskataloger från 2007...varför? Men det som inte syns, finns inte. Alltså måste jag börja med att tömma alla skåpar, och rensa, rensa, rensa.
Mina barn är riktiga slarvers, tyvärr måste jag ta på mig skulden för det. Självklart är det ju brist på uppfostran, men jag försöker...Men något måste jag göra fel, för det verkar inte gå in att man ska torka av bänken efter att man tagit frukost. Att glas och dylikt inte ska stå kvar på rumsbordet. Att handdukarna ska hängas upp på badrummet efter dusch. Tomma mjölkpaket ska ner i sophinken, inte stå kvar på bänken.
Allt detta plockande som jag måste hänge mig åt varje dag, tar en evinnerlig tid vilket medför att skåprensningarna aldrig blir av.
Tidigare i mitt liv har jag inte upplevt detta fenomen, med för mycket saker. Jag har aldrig bott så länge på något ställe. Det är första gången i mitt "vuxna" liv som jag har bott på ett och samma ställe i drygt 7 år, vilket innebär att jag/vi har haft tid att samla på oss. I samband med en flytt, så måste man rensa och kasta onödiga saker. Hmm...det är alltså det vi behöver göra, flytta!
Vi hörs, hej!
fredag 1 april 2011
1:A APRIL
Ja, vad kan vara mer passande, än att börja april med riktigt april väder?
Gråmulet, ibland duggregnar det...blä. Men snön som är kvar får på nöten nu, så man ska väl vara glad över det här vädret i alla fall. Lite mysigt är det ändå med alla pippi fåglar som kvittrar som galna! Sopmaskinen är i farten och sopar upp all grus och sand, det är ju lite av ett vårtecken. Ja, denna vinter blev lång, och nu behöver man verkligen sol och värme!
Tänk så härligt om man kunde fly till någon härlig sandstrand...ligga och lapa sol och sippa paraplydrinkar...
Ja, inte lär en annan få åka iväg inte! Ja får, får jag väl, men tyvärr är det ju inte gratis! Fast just nu skulle jag vara ganska nöjd å lägga mig i ett solarium, varmt å gött, och så får man lite färg. Likblek är mitt mellannamn!
Ja, man längtar verkligen efter sommaren nu. Men det lustiga är ju, att när den väl är här, då är det helst plötsligt föör varmt, det blåser för mycket eller så regnar det för mycket. Och tänk på alla kryp! Flugor som ska ner i maten, myggor som surrar i öronen på natten. Bromsar som jagar efter en på stranden. Spindlar, tvestjärtar, getingar, myror, fästingar...Dessa glömmer man minsann bort när det är vinter!
Jag kan nästan få lite ångest när det väl blir sommar, och solen skiner. Det känns som om man måste vara ute. Det är nästan förbjudet att vara inne en solig, varm dag. Man vet att det kommer en lååång mörk, kall vinter, så man måste ta vara på dagarna. Helst ska det dessutom ske någon mysig aktivitet också. Åka och bada, ha picknick eller så måste man grilla all mat, för det gör man på sommaren!
Ganska mycket måsten på sommaren...vintern är mer avslappnad. Inga krav...vintern kanske inte är så tokig ändå!
NÄÄÄ...April, april, din dumma sill!
Sommaren är bäst!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)